Hemma

Jag blir ledsen när de säger att jag måste skilja på drömmar och verklighet. Verkligheten är kylig och hård, drömmarna är mjuka och lovar någonting annat än det här. Det är höst nu och jag saknar dig. 

Vet du hur livet ser ut ovanifrån? Hur vi rör oss och hur tiden ibland står stilla. Eller rättare sagt hur man kan se på någon vars tid står still. 

Jag är så stilla med dig, vilket är konstigt för du lyckas ändå väcka varenda droppe blod i mig. Rus och abstinens. 

Du är substansen ingen varnade mig om. 

Det finns ingen som är så vacker.