Skogsbrand

Kärleken är en eld, jag gillar den liknelsen till viss del. Jag gillar att den sprider sig och att allt står i lågor, att röken sticker andra i ögonen för det är bara ett bevis på att man nuddar vid något fantastiskt. Jag har inte brunnit som många runt omkring mig har, jag brinner för många andra saker men inte ännu på det sättet när det kommer till kärleken till en person som inte hör till min familj.
Jag tror att jag är kräsen, men jag nöjer mig inte. Jag tror inte att det är bra att nöja sig. Jag hittar småfel för att det inte är rätt. För när någonting är rätt (och jag tror verkligen på det här) så vet man det och då spelar småfel absolut ingen roll.