söndag 1 juni 2014

Att ta farväl

Det finns en biljett i skåpet bredvid sängen. Till en varmare plats, den här staden är kall.
Jag önskar lycka till de som inte förtjänar lycka och försöker älska livet när det inte är älskvärt. 

Han skrev ett vanligt meddelande, men jag kände mig som Harry Potter i den där scenen... När det han skriver på papper ristas in i huden. 
Han ristade in sina ord och det blöder. För varje sekund jag spenderar i den här staden blir allt lite mer infekterat. Ändå vill jag att han ska vara glad av någon anledning. 

Jag satt i mörkret i en trappa, en flaska rödvin och min bästa vän. Gråten var inte längre tyst, tårarna var tunga och kläderna blev blöta. 
Jag la mig ner i gruset, tittade upp på himlen i gryningen. Och jag önskade att han aldrig betytt någonting, att han aldrig existerat alls för mig. 
Vi kommer aldrig att ses igen, han och jag. För den kvällen blev han ett spöke, en pojke som aldrig kommer bli man, från en tid i mitt liv som nu bara är ett svart hål.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar