tisdag 27 maj 2014

Jag åker från henne nu, från det finaste jag fått nudda vid i det här livet. Det finns ingen som hon, ingen som trycker ner alla mina tangenter samtidigt och skänker syre till min glöd. Med henne är jag en eld, en brasa i maj, oförstörd och allt det där. 
Den som får andas i hennes närhet kan skatta sig lycklig och den som släpper henne ger bort ren och skär lycka. Hon är det som går att finna där regnbågen slutar, att få vara hennes syster är det bästa som någonsin hänt mig. 
Jag vill stanna här, hos henne, för alltid. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar