söndag 27 april 2014

Mmmmm ja

När jag tror att jag ser dig, när någon med din längd på hår och penetrerande ögon går mot mig så slår mitt hjärta så hårt att det känns som att jag ska dö. Jag är helt ärligt säker på att det är så det känns sekunderna innan det stannar. Jag spänner käkarna och fokuserar blicken på mina skor eller topparna på håret, byter låt i hörlurarna frenetiskt för att tänka på någonting annat. Det är aldrig du, det är det som är grejen. Killen med dina kläder och sätt att gå är alltid någon helt annan och hjärtat saktar ner. Jag köper en stor svart kaffe på pressbyrån och känner mig dum som blivit upprymd. 
För det är det jag blir, upprymd och exalterad. Jag saknar dig.
När vi först lärde känna varandra var du lite av ett säkert kort. Inte för att jag visste att jag kunde få dig, men för att din vänlighet och nakenhet fanns i varje ord du skrev. Din värme var så överväldigande när jag var nära dig att, trots att det var vinter, så frös jag aldrig. Du skulle aldrig ta av mig och sedan inte lämna tillbaka.
Förstår du då vad du har gjort mot mig som tagit allt det förtroendet och stoppat i en mixer på full effekt? Jag föll för en lögn och det kan aldrig göras ogjort. Jag lyssnar på regnet utanför och minns hur kaffet du gav mig hade mjölk i sig, för det var så du drack det. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar