Idag skiner solen som om det vore augusti och jag är på så bra humör att man kan kan tro att jag aldrig blivit sårad i hela mitt liv. Igår sprang jag rekordlångt och cykeln har använts varje dag i två veckor, så I'm back on track efter en period i dvala. Ju mer jag rör mig, ju fler människor jag träffar och ju mer solen skiner desto mer fylls jag av en sanslös livsglädje.
Jag vill göra allt på en gång och samtidigt som jag har full koll på biljettpriserna till Costa Rica kollar jag musikskolor i London och modevisningar i Frankrike.
Jag har inte låtit sånt som tyngt mig tidigare tynga mig lika mycket nu. Jag har släppt tankar som för ett år sedan hade lamslagit mig och jag känner mig fri att göra vad jag vill.
Mamma säger att tankar aldrig kan vara enkelriktade. Att om man tänker på någon väldigt intensivt så är det för att denne tänker på en själv också, därav de där samtalen när man ringer och personen svarar med "jag skulle precis ringa dig" t ex. Jag kan tycka att det är ganska fint. Jag håller med om att det här varit för kortlivat för att lämna ett permanent ärr så jag väljer att blåsa upp en ballong med känslorna och låta den försvinna upp i rymden. För helt ärligt, jag behöver dem inte i mitt liv.
Jag har också märkt att det inte bara kan gå bra på en punkt i livet, det blir som en lavin av positiva saker som händer och för varje ny, bra sak som händer så kommer det en till. Livet kan vara så jävla spännande, för det blir precis vad man gör det till.
Jag vill göra allt på en gång och samtidigt som jag har full koll på biljettpriserna till Costa Rica kollar jag musikskolor i London och modevisningar i Frankrike.
Jag har inte låtit sånt som tyngt mig tidigare tynga mig lika mycket nu. Jag har släppt tankar som för ett år sedan hade lamslagit mig och jag känner mig fri att göra vad jag vill.
Mamma säger att tankar aldrig kan vara enkelriktade. Att om man tänker på någon väldigt intensivt så är det för att denne tänker på en själv också, därav de där samtalen när man ringer och personen svarar med "jag skulle precis ringa dig" t ex. Jag kan tycka att det är ganska fint. Jag håller med om att det här varit för kortlivat för att lämna ett permanent ärr så jag väljer att blåsa upp en ballong med känslorna och låta den försvinna upp i rymden. För helt ärligt, jag behöver dem inte i mitt liv.
Jag har också märkt att det inte bara kan gå bra på en punkt i livet, det blir som en lavin av positiva saker som händer och för varje ny, bra sak som händer så kommer det en till. Livet kan vara så jävla spännande, för det blir precis vad man gör det till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar