fredag 7 mars 2014

Det är inte alltid lätt

Jag hittar mig själv ganska ofta, jag menar saker som jag inte visste om mig själv men som säkert alltid funnits. 
Det är när jag gör saker utan att tänka som jag kan bli lite sorgsen av all lycka. 

När jag var med L sa han att jag var fullkomligt störd när jag satte ett par kalasbyxor över huvudet och bad om en puss. Sen skrattar jag ju åt mig själv, det hör till vanligheten. 
E sa att jag var tusen färger, ställde frågor jag aldrig besvarat förut. Han gav mig luft och jag föll på riktigt för någon för första gången i mitt liv. 
O kom under min hud med alla skratt och fick mig att längta efter att bara vara ett tag. Hans barnsligt enkla syn på livet fick mig att vilja vara sexton igen.
Och så M med musiken. En kallsup som väckte mig från drömmen jag befann mig i. 
De har lärt mig så mycket om mig själv, dessa som fått komma närmre än de andra, de som alla gjort mig både fantastiskt glad och förkrossat ledsen.
Nu lär jag mig snabbare att inte gå under, fastän jag är totalt hopplös när det kommer till känslor. Precis som resten av mig, är de vilda och omöjliga att kontrollera. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar