Bearbetad

Jobbar själv idag, i mitt eget rum med glasdörrar som inte går att stänga. Som så många andra dörrar i mitt liv som jag inte kan stänga. 

Jag lyssnar på en podcast om att bli dumpad och blir både glad och ledsen över allt det sorgsna. Man hör på hennes röst hur jävla ledsen hon är och jag vill bara åka till Stockholm och kramas. Det finns inget mer att säga, alla vinklar är beskådade, allt som går att älta är ältat. Det är torsdagen den 27:e mars och jag är färdig nu.